Så var det redan fredag! Tänk va tiden går fort. Imorgon är det redan dags att göra klart för hemresa. Idag vaknade de två små trollen samtidigt, halv sju. Jag tog med dem ner, och fick kisa med ögonen för att, hör och häpna, solen lyste in! Den har annars varit ganska noga med att lysa med sin frånvaro här uppe på dagarna, men idag så. Vinden har avtagit och det ser riktigt härligt ute. Nu är klockan inte mer än 7,00 så temperaturen har inte hunnit stiga direkt.
Igår åkte jag och min familj till Njupeskär. Sveriges högsta vattenfall. Fallet har en total höjd på 125 meter och högsta fallhöjd är 97 meter. Alltså där det är fritt fall. Vi packade väskan med smörgåsar och kex och dricka och gav oss iväg redan vid 9-tiden. Vägen dit var ganska tråkig, så både jag och barnen passade på att vila. Cirka en timma senare var vi framme och det var många besökare där. Vi packade i ordning vagnen, kameran och en liten väska och gick mot fallet. Lätt vandringsled stod det på skyltarna. Gött tänkte vi !!
Packade och klara för vandring mot fallet.
Det ser kallt ut med det var det inte. Blåsigt, men varma vindar.
Vi började får promenad på fin trallväg, för att sedan komma ut på mer eller mindre vanlig skogsstig, fast i lite bredare format. Det gick som en dans. Sen började det bli lite mer kuperat, lite mer uppför, stora stenar i vägen, trädrötter, uppför- och nedförsbackar, trappor och annat konstigt.
Det var ett sjå att komma fram på vissa ställen, men med lite vilja och med en stark man, så gick det fint. Vägen dit var ju väldigt vacker, så bara det gjorde det mödan värt. När vi väl kom fram till den punkt där man kunde se fallet, på lite håll var vi ganska varma, och lite myggbitna (barnen klarade sig). Man kunde sitta ner och fika, och bara njuta av att se det vackra fallet. Sveriges högsta.
Efter att ha pustat ut lite, gick vi vidare, närmare fallet. När vi sedan insåg att sista biten till fallet innefattade exakt 77 trappsteg till, blev det så att jag och lillasyster fick ta vagnen och gå tillbaka till utsiktspunkten och njuta av lite gröt och fin utsikt. Man man och storebror gick vidare mot fallet!! Storebror älskade detta. Visst han blev lite trött ibland och ville sitta i vagnen igen, men att springa, klättra lite bland stenar i stå nära ett skvättande vattenfall. Han var så tapper och duktigt och gjorde vandringen dit så mycket lättare när han försökte själv. Inte alltid, men många gånger =)
Så otroligt vackert!
Väldigt spännande att få vara så nära.
Fick själva agera fotografer nu =)
Efter en liten stund kom de tillbaka och det var dags att börja promenaden mot bilen igen. När solen tittade fram blev det otroligt varmt, men det var sköt. Det ska väl kännas att man varit ute på vandring ?! Väl tillbaka i bilen var det dags för smörgås och kex, innan vi styrde kosan hemåt igen.
Nu är det dags för mig att äta frukost. Fortfarande jag och barnen vakna och klockan är nu snart 8,00. Jag orkar inte vänta mer. Ta vara på dagen och njut av solen. Det ska vi göra!!
NY DAG NYA MÖJLIGHETER!!
/M
Igår åkte jag och min familj till Njupeskär. Sveriges högsta vattenfall. Fallet har en total höjd på 125 meter och högsta fallhöjd är 97 meter. Alltså där det är fritt fall. Vi packade väskan med smörgåsar och kex och dricka och gav oss iväg redan vid 9-tiden. Vägen dit var ganska tråkig, så både jag och barnen passade på att vila. Cirka en timma senare var vi framme och det var många besökare där. Vi packade i ordning vagnen, kameran och en liten väska och gick mot fallet. Lätt vandringsled stod det på skyltarna. Gött tänkte vi !!
Packade och klara för vandring mot fallet.
Det ser kallt ut med det var det inte. Blåsigt, men varma vindar.
Vi började får promenad på fin trallväg, för att sedan komma ut på mer eller mindre vanlig skogsstig, fast i lite bredare format. Det gick som en dans. Sen började det bli lite mer kuperat, lite mer uppför, stora stenar i vägen, trädrötter, uppför- och nedförsbackar, trappor och annat konstigt.
Det var ett sjå att komma fram på vissa ställen, men med lite vilja och med en stark man, så gick det fint. Vägen dit var ju väldigt vacker, så bara det gjorde det mödan värt. När vi väl kom fram till den punkt där man kunde se fallet, på lite håll var vi ganska varma, och lite myggbitna (barnen klarade sig). Man kunde sitta ner och fika, och bara njuta av att se det vackra fallet. Sveriges högsta.
Efter att ha pustat ut lite, gick vi vidare, närmare fallet. När vi sedan insåg att sista biten till fallet innefattade exakt 77 trappsteg till, blev det så att jag och lillasyster fick ta vagnen och gå tillbaka till utsiktspunkten och njuta av lite gröt och fin utsikt. Man man och storebror gick vidare mot fallet!! Storebror älskade detta. Visst han blev lite trött ibland och ville sitta i vagnen igen, men att springa, klättra lite bland stenar i stå nära ett skvättande vattenfall. Han var så tapper och duktigt och gjorde vandringen dit så mycket lättare när han försökte själv. Inte alltid, men många gånger =)
Så otroligt vackert!
Väldigt spännande att få vara så nära.
Fick själva agera fotografer nu =)
Efter en liten stund kom de tillbaka och det var dags att börja promenaden mot bilen igen. När solen tittade fram blev det otroligt varmt, men det var sköt. Det ska väl kännas att man varit ute på vandring ?! Väl tillbaka i bilen var det dags för smörgås och kex, innan vi styrde kosan hemåt igen.
Nu är det dags för mig att äta frukost. Fortfarande jag och barnen vakna och klockan är nu snart 8,00. Jag orkar inte vänta mer. Ta vara på dagen och njut av solen. Det ska vi göra!!
NY DAG NYA MÖJLIGHETER!!
/M
Kommentarer
Skicka en kommentar